Vad är egentligen psykisk ohälsa och var går gränsen mellan att känna sig nere en tid till att behöva söka hjälp? Hur känner vi igen psykisk ohälsa hos andra och hos oss själva? Att kunna psykologisk första hjälp skapar trygghet på arbetsplatser och minskar stigmat kring att inte må bra.
De flesta är bekanta med första hjälpen kopplat till hjärt- och lungräddning, men har du hört talas om psykologisk första hjälp? Med utbildning i psykologisk första hjälp lär du dig känna igen och bemöta psykisk ohälsa på olika nivåer. Både hos dig själv och hos andra – och innefattar allt från lättare psykisk hälsa till en akut krisreaktion.
– Det handlar delvis om att rädda liv, men också om att människor ska må bättre generellt. Att man ska trivas bättre på jobbet, trivas med varandra och veta att man både kan ge och få stöd kollegor emellan, säger Anna Wickberg, specialistpsykolog på Falck.
Anna Wickberg möter i sin roll som specialistpsykolog medarbetare som av olika anledningar har sökt samtalsstöd. En del känner oro kring omvärlden och framtiden, många har stressrelaterad ohälsa medan har andra psykiska besvär. Samtidigt finns det många som drar sig från att söka stöd och bär mycket av sitt dåliga mående inom sig. Då kan kunskap inom psykologisk första hjälpen på arbetsplatsen spela en viktig roll.
Med mer kunskap om vår psykiska hälsa lär vi oss ta hand om oss själva och personer i vår omgivning.
Lära känna igen psykisk ohälsa
Lär man sig känna igen psykisk ohälsa kan man vara ett stöd för andra, men man kan även få insikter om sig själv och sitt eget mående. Det är inte ovanligt att en person har mått dåligt under en längre tid och det dåliga måendet har övergått till ett slags normaltillstånd. Psykologisk första hjälp kan bidra till att en person inser att hen inte behöver må så, att det finns verktyg att ta till för att vända sitt mående och att det finns hjälp att få på vägen.
– Man kan behöva hjälp att känna igen tecken på ohälsa och identifiera sina känslor. Det som du har känt under en längre tid, de här sömnsvårigheterna, oron eller lättirritationen, det kanske beror på att du inte mår så bra, säger Anna Wickberg.
En del med psykologisk första hjälp handlar också om att prata om psykisk ohälsa och få bort det stigma som fortfarande finns. Även om det generellt pratas mer om det idag jämfört med för bara några år sedan finns det många som förknippar psykisk ohälsa med något skamfyllt.
– Det handlar både om att normalisera perioder av sämre mående psykiskt, något som de flesta upplever under sin livstid, men också om hur viktigt det är att veta när vi skall söka stöd och professionell hjälp. Med mer kunskap om vår psykiska hälsa lär vi oss ta hand om oss själva och personer i vår omgivning, och vi vet när det är dags att söka stöd.
Bemöta någon som mår dåligt
Märker du att en kollega inte verkar må bra är det viktigt att inte vara rädd för att fråga. Anna poängterar att man inte behöver gå in i det med en idé om att man ska ha svar eller komma med tips och råd. Det räcker långt med att lyssna.
– Har man tips och råd kan man i stället fråga, vill du ha min input på det här? Vill du höra vad jag tänker? Möt din kollega med nyfikenhet, ödmjukhet och respekt. Du kan inte göra så mycket fel.
En del i psykologisk första hjälp handlar också om krishantering. Men förhållningsättet till hur man bemöter en människa i kris och som mår psykiskt dåligt är ganska likt varandra. Det viktigaste stödet är det som finns nära den drabbade; kollegor, familj och vänner. Att stötta en människa i kris handlar väldigt mycket om att finnas där, precis som vid annan psykisk ohälsa.
– Jag skulle önska att kunskap i psykologisk första hjälpen spreds till många fler. Att vi oftare pratar om hur vi kan stötta varandra på arbetsplatsen och vad vi tillsammans gör för att skapa en bra arbetsmiljö. Det är väldigt viktiga frågor som arbetsplatser generellt lyfter lite för sällan tycker jag, säga Anna Wickberg.
