Systematiskt arbetsglädjearbete

Ordet hälsa förknippas ofta med fysiska faktorer som träning, bra kost och balans i livet. Men arbetsglädje, motivation och jobbtrivsel bidrar minst lika mycket till en människas och en organisations hälsa. Detta är något som Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Previa i Uppsala, med lång erfarenhet av att stötta arbetsgivare att bli mer hälsofrämjande, tagit fasta på. 

– När man som arbetsgivare tänker på att främja god hälsa resulterar det ofta i första hand i konkreta saker som fruktkorgar, träningskort, möjlighet att träna på arbetstid eller stegräkningstävlingar. Det är bra saker, men om man verkligen vill främja hälsan i en organisation måste man se bredare, inte minst idag när så mycket ohälsa kan spåras till organisatoriska och sociala faktorer, säger hon. 

Feedback och uppmuntran främjar hälsa, och ibland kanske ännu mer än ett gympass på arbetstid, menar hon. 

– Vad som får medarbetare att må bra på jobbet handlar mycket om mellanmänskliga relationer och trivsel. Man kan se det i korttidsfrånvaron med där det händer att medarbetare stannar hemma från jobbet för att de helt enkelt inte har lust att gå dit. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är extremt viktig för hälsan. Hälsostrategier behöver därför också ta in faktorer som hur vi hälsar på varandra, hur vi behandlar varandra, och vikten av att uppmuntra varandra.

 Man kan bryta ned arbetsmiljöarbete i tre ben eller strategier:

1. Det reaktiva arbetet, som handlar om att bota & rehab, i.e. att ta hand om det som är sjukt
2. Det förebyggande arbetet, där man arbetar med att identifiera risker för ohälsa och försöker förebygga ohälsa; och
3. Det främjande arbetet, där man arbetar med att främja och utveckla det som är positivt. 

– Arbetsgivare ser olika på detta, och arbetar mer eller mindre med de olika strategierna. Men, det man fokuserar på får man mer av. Genom att arbeta systematiskt med att förstärka de friskfaktorer som finns på arbetsplatsen kan man förstärka dem, säger Åsa Miemois.

Åsa Miemois kallar det systematiskt arbetsglädjearbete och även om det ser olika ut beroende på arbetsgivare så börjar det oftast med att ta fram en hälsostrategi tillsammans med ledningsgrupp. Hälsostrategin ska visa på hur hälsa kan främjas på organisation-, grupp- och individnivå. Det inbegriper bland annat ledarutveckling, arbetsmiljöarbete och friskvårdsarbete.

En hälsostrategi kan fokusera på olika faktorer men för att den ska bli tydlig behöver den bottna i ett svar på frågan: Varför?

– Det är viktigt att man har ett mål med sin hälsostrategi, att man förstår att det är viktigt och varför man formulerar den. Det kan handla om viljan att vara en attraktiv arbetsgivare, om att attrahera nya anställda, eller om att behålla personal i arbete, säger hon.

Som en del av att utforma strategin kan man identifiera de faktorer som får arbetsplatsen att må bra. Det kan handla om att ställa sig frågor som:
”Vad bidrar till att vi kan göra ett bra jobb och känna arbetsglädje?” eller ”Vad gör att hälsan bibehålls eller förbättras?”

Individer kan påverka sin egen hälsa, men för att en organisation ska vara hälsofrämjande handlar det också om gruppen, samverkan, trivsel, gemenskap och samarbete.

– En av de viktigaste faktorerna för att trivas på arbetet är till exempel att man har ett gemensamt mål och att varje medarbetare vet sin roll, vad som förväntas och vilken del han eller hon har i helheten. Sådant kan man som medarbetare kanske inte påverka, men det är något som organisationen kan belysa, säger hon

Åsa Miemois säger att i det framgångsrika hälsofrämjande arbetet samverkar organisation och individ – individen har ett medansvar för sin egen hälsa, och detta är också viktigt att komma ihåg.

– En av de saker jag brukar säga är: Omvandla klagomål till önskemål. Om det är något som man verkligen stör sig på så kommer man längre om man konstruktivt kan formulera om sitt klagomål till ett önskemål, det vill säga, inte fastna i att klaga på hur det ser ut utan istället formulera: Så här skulle vi vilja att det såg ut.