En utmärkande konsekvens av att befinna sig i en kris är upplevelsen av förlorad kontroll, man kastas utanför sina normala referensramar. Det "normala" upphör. Det gäller i allra högsta grad covid-19-krisen, som kanske bäst kan beskrivas som många kriser som kommer att påverka oss lång tid framöver.
Kriser kan drabba individer, organisationer och, som i fallet med covid-19, hela samhällen. Coronakrisen utmärker sig på grund av den näst intill totala osäkerhet kring vilka förutsättningar som råder och kommer att råda.
– Information är vanligtvis en central del av krishantering. Det hjälper alla som påverkats av krisen att förstå vad som hänt och ta sig vidare. Men nu är vi i en situation med extrem osäkerhet och vi saknar svar på centrala frågor som skulle kunna lindra oron. Samtidigt är det en kris som kryper sig in hos alla. Hela samhället påverkas, säger Mattias Klawitter, psykolog och krissamordnare på Falck Healthcare, ett systerbolag till Previa.
Som krissamordnare har Mattias Klavitter lång erfarenhet av att hjälpa organisationer att hantera akuta kriser och dess konsekvenser. Covid-19 är dock något helt nytt, som ställer nya krav i den akuta fasen men också på sikt.
Det finns en risk att man idag blundar för de stora hälsokonsekvenser som kan komma
Inom vården märks oron på många plan, där finns en stor oro för smittorisken. Kommer jag bli sjuk? Ta hem smittan till mina nära? På andra arbetsplatser kanske den risken är mindre, medan oron växer för de ekonomiska följderna. Kommer jag ha jobbet kvar? Klara av att betala mina räkningar? Samtidigt verkar det troligt att vi kommer att få leva med osäkerheten en lång tid framöver. Hur hanterar man sådant?
– Det handlar ju inte om enstaka organisationer, utan om hela samhället, men jag tror att det är otroligt viktigt just nu att också försöka se framåt. Hur kommer det se ut om två–tre månader? Om ett år? Det finns en risk att man idag blundar för de stora hälsokonsekvenser som vi kan komma att få se, inte minst för vårdpersonal som arbetar under traumatiska förhållanden, men även inom andra sektorer. Som individer är vi olika när det kommer till hur påverkade vi blir av stress, arbetsbelastning och oro, men ju större beredskap som finns desto tydligare kan man möta osäkerheten, säger Mattias Klawitter.
Många organisationer har på senare år fokuserat på att rusta sig för att lindra effekterna av en kris. Grundtanken är att kriser, när de sker, inte kan undvikas, men att ett systematiskt arbete och tydliga roller i krishanteringsarbetet kan bidra till att skapa trygghet i situationer som i övrigt präglas av otrygghet. På så vis kan man lindra krisens effekter.
Skapa krisberedskap
Organisatorisk krisberedskap bör täcka in både individen och organisationen. Vid en pågående kris som covid-19 är det viktigt att både identifiera uppkomna kriser men också eventuellt kommande kriser. Är någon medarbetare sjuk och kanske inlagd på sjukhus? Har någon drabbats av dödsfall i den närstående familjen? Är produktionen påverkad? Hur förhindrar vi att smittan sprider sig på vår arbetsplats?
När en individ hamnar i kris är målet att erbjuda bästa möjliga stöd så att individen känner att han eller hon blir bemött och får stöd. När en organisation hamnar i kris måste man hantera krisen i relation till många olika faktorer – hur påverkas medarbetare, förtroende, produktion, arbetsmiljö, etc.
Planera för att informera
God krisberedskap handlar till stor del om kunskap. Utifrån myndigheternas riktlinjer och omvärldsanalyser, vad är troliga scenarion för verksamheten? Tydliga handlingsplaner som täcker in de organisatoriska riskerna är viktiga att ha att falla tillbaka på. Att utse, om man inte redan har en sådan, en krishanteringsgrupp med tydliga roller för vem som gör vad är också stödjande för verksamheten. Återkommande information till medarbetare om vad som sker med möjlighet till återkoppling blir extra viktigt. Utbildningar i krisförståelse kan vara ett annat sätt att öka krismedvetenheten – och förståelsen för människors olika reaktioner när de hamnar i kris.
Vad är det värsta som kan hända?
Krishantering handlar också om att förbereda sig på det värsta – att visualisera olika risk-scenarier, både företags- och omvärldsspecifika. Stora katastrofer ligger alltid utanför våra referensramar, och det kan finnas ett inbyggt motstånd till att sätta sig in i det värsta, men som en övning kan det vara ovärderligt för att skapa en trygg säkerhetskultur.
– Covid-19 och dagens globala verklighet sätter fingret på hur snabbt en ökad instabilitet i omvärlden kan bidra till snabba skiften vad gäller organisatoriska förutsättningar - socialt, ekonomiskt och politiskt. En god organisatorisk beredskap kan bidra till att kunna parera dessa förändringar på ett sätt som lindrar konsekvenserna för arbetsklimatet på arbetsplatsen, säger Mattias Klawitter.
