Inomhusklimat inte bara fråga om fysiska faktorer
Tips från experten
En bristfällig inomhusmiljö kan både skapa hälsorisker och oro på jobbet. En klimatutredning bör därför utreda alla faktorer och inte bara fokusera på byggnadsrelaterade faktorer.
Allt fler upplever besvär som de relaterar till arbetsplatsen. Men, om fokus enbart riktas på att åtgärda byggnaden kvarstår besvären ofta även efter åtgärd. En klimatutredning bör därför omfatta verksamheten som helhet och specifika åtgärder för personer med besvär.
Inomhusluften testas normalt vid en årlig skyddsrond, då man även kartlägger vilka specifika risker som finns i verksamheten. De skiljer sig beroende på arbetsplats och kan vara kopplade till byggnadsmaterial, allergener, klimatsystem eller andra luftföroreningar.
– Även om vi säkerställer att besvären inte kommer från byggnaden, ser vi ibland att besvär kvarstår trots att det inte finns några påvisbara ämnen i luften som kan förklara dem, säger Hasse Persson, Arbetsmiljöingenjör på Previa, med många års erfarenhet från klimatutredningar på olika arbetsplatser.
– Därför är det viktigt att vi parallellt även utreder besvärens omfattning, städningen, verksamhetens bidrag till luftföroreningar och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Friskförklarad byggnad räcker inte alltid
Det finns fler exempel på byggnader som har totalsanerats, men där medarbetare fortsätter att må dåligt och kopplar detta till inomhusmiljön. Forskning visar också att symptomen förvärras vid övrig stress och oro. På samma vis kan besvär stanna kvar hos medarbetare långt efter det att påvisbara problem med inomhusmiljön blivit åtgärdade.
– Det är egentligen inte så konstigt. Oro över arbetsplatsklimatet och dess inverkan på hälsan kan i sig skapa besvär, och det är lätt att göra kopplingen till att de är byggnadsrelaterade – även när de inte är det, säger Hasse Persson.
Klimatutredning utreder alla faktorer
En klimatutredning kan därför få bättre resultat om man inte bara utgår från byggnadsrelaterade orsaker utan tydligt tar in och bemöter personalens oro. Hasse Persson skiljer på Byggnadsrelaterad Ohälsa (BRO) och Ospecifik Byggnadsrelaterad ohälsa (OBO), där BRO-problem tydligt kan härledas till byggnaden medan OBO besvär är mer ospecifika.
– Det är viktigt att personer med besvär, oavsett om det är BRO eller OBO, känner sig tagna på allvar, och att man bemöter oron. Dessutom ser vi att om personal går länge och oroar sig så kommer många fler må dåligt, säger han.
För att möta både eventuella brister i byggnation och medarbetares oro har Previa med goda resultat undersökt BRO och OBO parallellt, med team bestående av arbetsmiljöingenjör, företagssköterska, företagsläkare och psykolog.
– Vi har sett mycket bra resultat genom att inte ensidigt fokusera på byggnadsrelaterade faktorer utan även på verksamheten och psykologiska faktorer. Även om man kan friskförklara byggnaden betyder inte det att alla kommer att må bra.
Vi har sett mycket bra resultat genom att inte ensidigt fokusera på byggnadsrelaterade faktorer