I juni nästa år träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring arbetsanpassning i kraft. Bland annat har man förtydligat vikten av det förebyggande arbetet så att fler kan få arbetsanpassning och undgå sjukfrånvaro.
Den 1 juni 2021 börjar arbetsmiljöverkets nya föreskrift Arbetsanpassning (AFS 2020:5) att gälla och föreskriften Arbetsanpassning och rehabilitering, som gällt sedan 1994, upphävs. Syftet är att tydliggöra och uppdatera föreskriften utifrån dagens arbetsmarknad och utmaningar.
– Det är egentligen ingenting som är helt nytt, det här är en renodling och förtydligande av befintlig föreskrift som nu tydliggör hur arbetsgivaren ska gå tillväga när det kommer till individuellt behov av arbetsanpassning. Den betonar även vikten av de förebyggande arbetet, vilket är väldigt bra. Det här ska vara en del av det vardagliga arbetet, säger Anna Sporrong, specialist på rehabsamordning på Previa.
Vi ger råd och rekommendationer så att arbetsgivare ska kunna ta beslut om vilka anpassningar de väljer att utföra
Allmänna råd om arbetsanpassning
Föreskriften är till för att arbetsgivaren ska arbeta aktivt och förebyggande med frågor gällande arbetsanpassning på individnivå. En medarbetare med nedsatt arbetsförmåga, eller någon som ska återgå till arbetet efter en tids frånvaro, ska kunna få åtgärder i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön så personen kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete.
Den nya föreskriften innehåller allmänna råd som bland annat hänvisar till arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Där finns det regler om att anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp utifrån, när kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till.
– Det här är frågor som många arbetsgivare upplever som svåra och det är här vi på företagshälsovården kan kliva in och hjälpa till och stödja såväl arbetsgivare som arbetstagare. Vi arbetar med rådgivning, bedömning och rekommendationer för att arbetsgivaren sedan ska kunna ta beslut om vilka anpassningar de väljer att utföra, säger Anna Sporrong.
Förtydligande från Arbetsmiljöverket
Ytterligare skillnad mellan den nya och gamla föreskriften är namnet, då rehabilitering inte länge inkluderas. Detta beror på att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar regleras i socialförsäkringsbalken och inte i arbetsmiljölagen. Även den sista paragrafen i den gamla föreskriften om alkohol och droger har tagits bort då arbetsgivarens ansvar för specifika sjukdomar inte ska finnas med i föreskrifterna.
– Att det nu finns en tydlighet, bra strukturer och rutiner för arbetsgivare att kunna gå efter är väldigt bra. Det är också fortsatt tydligt att man som arbetsgivare ska be om hjälp när man ser ett behov hos en medarbetare där den egna kunskapen inte räcker till för att bemöta det, säger Anna Sporrong.
Anna Sporrong sammanfattar den nya föreskriften i tre centrala punkter
Förebyggande arbete Man ska alltid vara observant om det uppstår behov av arbetsanpassning hos en medarbetare. Nu är det tydligt att man som arbetsgivaren ska arbeta med detta fortlöpande.
Bättre struktur och tydliga rutiner Den nya föreskriften visar på vikten av rutiner för hur man fångar upp behov av arbetsanpassning och en tydlig struktur hur en arbetsgivare ska utreda, besluta, genomföra och följa upp faktiska insatser.
Hjälp av sakkunnig Ta hjälp utifrån av exempelvis företagshälsovården i arbete med arbetsanpassningar när den egna kompetensen som arbetsgivare inte räcker till.
